min viktresa

Powered By Blogger

torsdag 23 december 2010

dan före dopparedan

Ho ho ho and Merry New Year! sa Eddie Murphy i nån film som jag glömt namnet på.

Hoppas att julhelgen blir bra, är sjukskriven sen 8 december, influensa. Me NOT like. Tänker inte ens försöka förklara hur jag mått de senaste veckorna.

Tonåringen har fått ett skov av sin Crohn, har åkt in och ut på akuten sen i söndags, nu håller vi tummarna att cortisonet vänder på inflammationen så att vi kan åka till Thailand nästa vecka på torsdag. Risken att vi inte kan åka är 70-30 sa hennes läkare.

I morgon (eller läs idag, kl. är ju över tolv, det är redan 23:e) ska vi inhandla de sista julklapparna, åka till mammas grav och till minneslunden, kvällen avslutas med något gott att äta och dricka samt Bingolottos uppesittarkväll. En fin tradition. Haha.

Har köpt julklappar till mig själv i år, har ju sagt ifrån till alla andra, det känns som att man bara byter hundralappar. Det bidde en läsplatta, iRiver Cover Story från http://www.cdon.com/ och parfymen Angel från Thierry Mugler som doftar helt gudomligt.

Har laddat läsplattan med tre böcker till mig och en till tonåringen så vi har att läsa på semestern.

Måste säga att jag verkligen längtar till värmen nu, det är nästan köldrekord här tror jag, - 26.9 hade vi ikväll vid 22-tiden, brr.

Nu blir det inte mer i kväll. Över och ut.

söndag 12 december 2010

tredje advent

När tredje ljuset brinner
då är Lucia här
hon bjuder oss på kaffe
och bud om julen bär.

torsdag 9 december 2010

dad 460623-070714

I hurt myself today
To see if I still feel
I focus on the pain
The only thing that's real
The needle tears a hole
The old familiar sting
Try to kill it all away
But I remember everything

What have I become
My sweetest friend
Everyone I know
goes away
In the end
And you could have it all
My empire of dirt
I will let you down
I will make you hurt

I wear this crown of thorns
Upon my liar's chair
Full of broken thoughts
I cannot repair

Beneath the stains of time
The feelings disappear
You are someone else
I am still right here

What have I become
My sweetest friend
Everyone I know
goes away
In the end
And you could have it all
My empire of dirt
I will let you down
I will make you hurt

If I could start again
A million miles away
I would keep myself
I would find a way

Över och ut.

mamma 490418-100510

Det är natt långt borta när jag får besked
Allting är över du finns inte mer

Sista gången jag såg dig var du gammal och trött
Men i hela ditt liv höll du huvudet högt

Molnen på himlen dom seglar förbi
Ditt liv är över själen är fri

Och fast nånting gick sönder
hos kvinnan du fött
Ligger hon på sängen och håller huvudet högt

Jag gick här på jorden
med askan i min hand
Dom sista stegen till ett annat land

Det nya skall komma ur allting som dött
Jag stod vid din grav och höll huvudet högt

Jag lämna mitt hem för snart 30 år sen
Jag har gått fram och tillbaka
mellan hemmen och jobben

För mycket har sagts och mycket har blötts
ingen tvingade det på mig och jag höll huvudet högt

Nu står jag i rummet jag bodde i förr
Här blev jag en kvinna bakom en stängd dörr
Jag var 17 år han var det vildaste jag mött

När jag gick ut genom dörren
höll jag huvudet högt

Man kan bara älska och förlora stort
Det finns alltid saker man inte skulle ha gjort

Att följa sitt hjärta fem ord som jag köpt
Man kan bara förlora och hålla huvudet högt
Över och ut.

tisdag 7 december 2010

skäms på er politiker

Jag kan inte annat än må dåligt över mitt jobb i bland. Träffar så många människor som hamnat mellan stolarna av olika anledningar. De som blir utförsäkrade av en försäkringsläkare på Fk (som de aldrig träffat b t w) och blir av med sin sjukpenning/sjukersättning. Nu ska de helt plötsligt stå till arbetsmarknadens förfogande och oftast blir de även tvungna att söka försörjningsstöd för att pengarna inte alls räcker till.

Var är barnperspektivet? Ska inte Fk beakta barnens situation? För det kan väl inte bara vara kommunens ansvar?

Bra att tidningarna tar sitt ansvar och belyser problemen och synliggör barnen och deras situation.

Tragiska människoöden. Minns en kvinna jag träffade som verkligen hade en multiproblematik, både fysiska och psykiska åkommor. Trots detta gav hon mig så mycket genom att dela med sig av sin historia. Jag upplever att jag är priviligierad som får dela vissa människors öden, och att de just kom till mig och berättade sin historia. Hoppas bara att jag kan ge dem något lite tillbaka, som kanske ger de hopp om framtiden. Annars är jag fel människa på fel plats. Över och ut.

söndag 5 december 2010

andra advent

Söndag igen och andra advent, redan! Har varit på Julmarknad i dag och vunnit på Lions jullotteri samt köpt mig en Rolf Berg-tomte.

Kom hem i tisdags, efter många om och men. SJ är inte populära idag eftersom deras X2000 inte verkar klara av kyla och snö. Skulle åkt 18.42 men avgångstiden sköts fram och 21.10 kom vi äntligen i väg.

Dock hade jag väldigt trevligt sällskap på Pullman-restaurangen på Centralstationen i Gbg, av skådespelerskan Suzanne Ernrup och hennes lika skådespelande man Anders Sundquist. Vi pratade och drack rödvin.

I Katrineholm fick jag fortsätta i buss eftersom det var något stort som trillat ner på spåret så det gick inte att komma förbi Flen tydligen. Landade hemma ca 01.15, blev en lång resa.

Är alltså färdigjobbad i Göteborg, och i morgon far jag till Linköping. Kul med nytt ställe! Åker 06.09 och behöver inte byta tåg, utan är framme 07.55.

Denna gången är jag inbokad på ett vandrarhem med egen dusch och toalett OCH kök! Saknar verkligen matlagningen i veckorna, restaurangmat och snabbmat i all ära men inget slår hemlagat. Ska försöka styra upp så att jag jobbar tisdag-fredag, tänk vad nice att slippa söndagsångesten.

Nu är det dags för mat, lax i ugn, potatis, kall sås med smak av lemon/dill och en grönsallad. Mums. Över och ut.

lördag 27 november 2010

a busy little bee

Jäsiken vad tiden går fort. Har jobbat i en ny kommun/stadsdel i fem veckor och jag har endast två dagar kvar hos dem. Är ju tjänstledig från min fasta tjänst och provar på att jobba för ett bemanningsföretag just nu. Stortrivs! I torsdags åkte jag hemåt med en känsla av eufori tack vare de möten jag haft.

Samtidgt som jag jobbar 40-timmars vecka på fyra dagar har jag även varit upptagen med syrrans bröllop. Eftersom jag har den stora äran att vara toast madame har jag filat på mitt tal och gjort ett vigselprogram.

Bröllopet är i dag (kl. är 01.45) så det är redan lördag) och jag verkligen längtar! Ska bli så kul, men jag är faktiskt nervös för mitt tal till syrran och till dem båda. Fast lite roligt kommer jag att ha, har utgått från en sång av Kent, Kärlek Ärlighet Respekt. Syrran och hennes blivande lyssnar INTE på Kent, så nu fattar ni. Hehe.

Förra helgen var jag och mannen till huvudstaden för att vara kulturella (var på utställning på Fotografiska) och umgås (shoppade, åt gott och såg "We will rock you" på Circus). Mysig helg, förutom vädret. Nordan och regn, blä. Men vi fick motion iaf. Oj vad vi promenerade.

Tror det får räcka för nu, dags att knyta sig, blir hämtad 10.15 i morgon. It's going to be a long day tomorrow :) Över och ut.

lördag 20 november 2010

countdown to christmas eve

torsdag 18 november 2010

tisdag 16 november 2010

ca 10-11 månader senare

Hello!

Det var ett tag sen och det har även hänt mycket. Alltför mycket för att jag ska orka ta upp det just nu. Återkommer till detta när jag orkar.

Sorg har vi alla haft och känt. Allhelgonahelgen som nyligen passerade så manifesterar vi sorgen öppet. Har precis läst en artikel i novembernumret av Situation Stockholm, om just sorg. Skribenten skriver följande; " - En bra förståelse och ett bra omhändertagande av sörjande existerar i stort sett inte i Sverige." Det kan jag skriva under på. Kände mig nödd och tvungen att byta arbetsplats för att mina sk arbetskamrater sa åt mig att "det är bara att glömma och gå vidare, inget blir bra av att älta".

Att jag återupplever sorgen just nu är för att jag måste troligen bestämma mig om jag ska säga upp mig från min fasta tjänst i kommunen för att överhuvudtaget kunna kliva upp ur sängen på morgnarna.

Sorgen är individuell, ingen sorg är hemskare än någons annans, om du förlorar ett barn, en förälder eller båda, en farmor, i en olycka, ett självmord, en hemsk sjukdom eller av ålderdom. Vem är det som bestämmer hur länge och hur mycket du får sörja? Är det ngn som känner igen sig? Har fått följande sagt till mig av en vik enhetschef; "det pratas om på arbetsplatsen hur du lever ditt liv". Mina kära arbetskamrater har noga hållit reda på vad jag gjorde genom mina statusuppdateringar på Facebook och därefter dömt mig, och sen även skvallrat om det till enhetschefen.

Vem är han att döma mig i min sorg, i hur jag lever mitt liv?

Nu har jag fått det ur mig, hoppas jag kan lägga det bakom mig.

Över och ut.

lördag 6 februari 2010

melodifestivalen 2010

"I mitt liv är natten inte en tid för sömn.
I mitt liv är natten en tid för tankar som aldrig hann tänkas under tiden som dagen innan flöt."

Dessa vackra tankar har jag lånat av en vän som bloggar under namnet Sten Blekman. När jag läser Sten Blekmans tankar kommer jag att tänka på kriminalkomissarie Evert Bäckström som Leif GW Persson skriver om, så här står det att läsa om honom i Wikipedia;

"Bäckström beskrivs av Persson som en cynisk och fördomsfull person som fullständigt saknar goda egenskaper. Bäckström är rasist, sexistisk, homofob, han har dålig hygien, är överviktig, oärlig och egoistisk. Vidare beskrivs han som snål, oärlig, självgod och småsint. Han ogillar folk i allmänhet och tänker nedsättande tankar om alla i sin omgivning. Han dricker för mycket, stjäl på sin arbetsplats (och överallt annars där han kommer åt), han manipulerar och jäklas med sin omgivning och smiter undan alla former av betungande arbete."

Tur att Evert Bäckström har kompetenta arbetskamrater. Annars hade boken "Faller fritt som i en dröm" inte varit en bra story.

I kväll har första delfinalen av Melodifestivalspektaklet gått av stapeln. Måste ju dock erkänna att jag följer programmet. Är en riktig schlagerprinsessa. Behöver inte smyga med det, fick ju en T-shirt av mina vänner för ett par år sedan, SCHLAGER stod det på den.



Bjöd över syrran A på mat ikväll, maken och barnet lagade middagen som bestod av klyftpotatis, morötter och palsternacka i ugn med köttfärsbiffar med fetaost och timjan, serverat med hemmagjord tzatziki. Mums. Till detta drack vi ett väldigt gott rödvin, italienskt, Allegro Sangiovese Primitivo. Nu återstår bara lite TV-tittande, sen blir det sängen. I morgon ska jag städa datarummet och byta gardiner i köket och i tonåringens rum. Över och ut.

torsdag 4 februari 2010

fyra bröllop och en begravning

Idag skriver jag inget. Kopierar in en dikt som John Hannah läser på begravningen av sin livskamrat i filmen "Fyra bröllop och en begravning".

W H Auden Funeral Blues

Stop all the clocks, cut off the telephone,
Prevent the dog from barking with a juicy bone,
Silence the pianos and with muffled drum
Bring out the coffin, let the mourners come.

Let aeroplanes circle moaning overhead
Scribbling on the sky the message HE IS DEAD,
Put crepe bows round the white necks of the public doves,
Let the traffic policemen wear black cotton gloves.

He was my north, my south, my east and west
My working week and my Sunday rest
My noon. my midnight, my talk, my song;
I thought that love would last forever: I was wrong.

The stars are not wanted now: put out everyone
Pack up the moon and dismantle the sun
Pour away the ocean and sweep up the world
For nothing now can ever come to any good

Begravningsblues

Stanna alla klockor, stäng av din telefon,
tysta hunden med ett ben där den gläfser i vrån,
täck över pianot och låt kistan bäras ut
till de sörjandes tårar och trummans förstämda salut.

Må flygplanens klagan betyga vår nöd
där de ristar sitt budskap i skyn: “Han är Död”,
klä duvorna i kräppkragar på städernas torg,
låt polisen bära svarta handskar av sorg.

Han var mitt norr, mitt söder, mitt väst och öst,
min arbetsvecka och min söndagströst,
min dag, min afton, mitt tal, min sång;
jag visste inte att kärleken skulle ta slut en gång.

Stjärnorna behövs inte; blås ut varenda en.
Montera ner molnen och ta isär solen sen,
sopa ren skogen och töm haven på deras innehåll;
ty från och med nu spelar ingenting mer någon roll.

Över och ut.

onsdag 3 februari 2010

mera snö

Jag fattar inte var all snö kommer i från?! I tidningen stod det att vi inte haft såhär mycket snö sedan 1987? Det är säkert 80-100 cm just nu, och mer kommer det. Idag är det ordentlig snöyra och det skrivs i tidningar och pratas på nyheterna om kraftiga vindar och mer snö. Ja, man fattar inte. Vet de inte ännu vad en vinter är? Varje gång det kommer mycket snö blir halva Sveriges befolkning helt förstummade och överraskade. Men det är mysigt. Börjar få slut på både kronljus och värmeljus så det är kankse dags för en tripp till IKEA?! Längtar dock efter att kunna ta cykeln vart jag än är på väg.

Över och ut.

måndag 1 februari 2010

mat

Hej igen! Det var ett tag sen igen.. Jag fattar inte var dagarna tar vägen. Nu är det måndag igen och imorgon är det tre veckor sen min op. Har varit till Nyköping och tagit bort stygnen den 26:e. Vikten går åt rätt håll och jag känner på både byxor och skor att det gått neråt.

Mina dagar är fyllda av saker och ting som jag försöker hinna med, men, äter ju mest hela tiden känns det som. Har haft några dagar med en riktigt förlamande trötthet som gjort att jag i stort sett bara orkat ligga på soffan. Då är det tur att jag har en så förstående make och tonåring som ställer upp på mig till 100 %. Och en bärbar dator. Kontakten med omvärlden klaras av med den för det mesta via Facebook och msn, tack för dessa påfund!

Idag är jag barnvakt åt syrrans lilla bula, hon sover just nu på golvet på ett täcke där hon somnade av sig själv för ca två timmar sen. Syrran har varit på Depeche Mode i Stockholm och är nu på väg hem, pappan jobbar och kom hit med bulan 05.20 i morse.

Jag är så trött att jag nästan svimmar, men det får jag ta igen i natt. Det som är lite jobbigt är att jag haft ont i magen sen i gårkväll när jag gick och la mig, en sugande smärta om ni fattar. Vet inte vad jag ska göra för att det ska släppa, tror att jag ska prova med lite yoghurt. Över och ut.

onsdag 20 januari 2010

oopsie daisy

Hoppsan. Nu har det gått flera dagar sen jag skrev. Vet inte vad jag ska skylla på. Men den allra troligaste orsaken är skrivkramp. Brukar ju ha huvudet fullt av anekdoter, åsikter och tankar, men inte nu. Det mesta har faktiskt kretsat kring min nyopererade magsäck. Tack, allt är bra, men jag hinner inte äta 9 ggr/dygn. Omöjligt. För det första så är jag inte vaken så många timmar att jag hinner med så många mål. För det andra så är jag inte hungrig! Kan ni fatta att jag blir mätt på två dl youghurt?!

Helgen kom och gick. Jag var aldrig på kalas, varken fredag eller lördag. Sa till maken att så länge jag inte får på mig en bh tänker jag inte gå nånstans.

Söndag gick jag till min allra käraste vän, S. Vi fikade och pratade. Det slutade med att vi letade resa på nätet, för oss två bara! Lyx. Sagt och gjort, 18.30 hade S bokat hotell i London, Westminster och jag hade bokat och betalat flyg t o r Skavsta - London Gatwick 12 - 16 maj. Idag har jag dammsugit nätet efter vilka "måsten" det finns när det gäller London. Detta har jag kommit fram till hittills; Oxford Street, Soho, Houses of Parliament, Towern, Buckingham Palace, Hyde Park och marknaderna i Camden och på Portobello Road. Tips mottages tacksamt!

Jag har mycket att se framemot just nu; v 8 åker familjen till Bruksvallarna med min syrras familj. Eftersom jag inte åker skidor pga att jag är ganska nyopad har jag lovat att sköta marktjänst.

30 mars är det konsert i Conventum Arena med kent! och systrarna. Vi har bokat hotellrum så att vi kan parta.

Planerar även en spaweekend för mig och tonåringen, lovade henne att vi skulle hitta på något kul när pengarna från farmors brors arv betalas ut till oss. De ringde ju förtvå veckor sen och villa ha våra kontonummer mm, så pengarna borde ju vara på väg.

Sen som sagt; LONDON 12 - 16 maj! Den här våren kommer att gå fort, tror jag. Sen får jag även hoppas på lite viktminskning som ökar på det roliga lite mer.



Det räcker för idag. Ska försöka skriva imorgon igen! Över och ut.

fredag 15 januari 2010

back to life back to reality

Det har hänt mycket sen sist. Tonåringen och jag har bott på hotell Mälarsjukhuset natten mellan lördag och söndag. Hon fick troligen en biverkning på Remicade-behandlingen eller en allergisk reaktion på något med klåda på hela kroppen och svullnad. Hon skulle ha börjat skolan i fredags den 8:e men det gick inget vidare. Hon mådde inte bra i måndags eller tisdags, i onsdags var maken och tonåringen på las och tog prover, dock fick de ej reda på vad som kan ha orsakat klådan mm, troligen ett litet skov. Men igår var hon i skolan och allt gick hur bra som helst!

Själv åkte jag till Nyköping i tisdags kl 05.00 och gjorde min gastric bypass. När jag kom dit 06.30 fick jag veta att det fanns en risk att jag skulle bli hemskickad pga platsbrist. Mörker. Trots detta fick jag min op iaf. Jag började resan i ett duschrum, där de ställt en säng till mig. 13.10 blev jag hämtad ner till Kirurgen, och strax efter 13.30 var jag helt borta. När jag vaknade till nästa gång hade jag ett eget rum på IVA. Kl var då ca 17.45 och jag var helt groggy och borta. Mådde illa av narkosen och fick medicin mot detta, så nästa jag jag vaknade till vid 23.00 så var jag piggare och gick till toa och tom borstade tänderna. Därefter är det mesta ett töcken fram till onsdag morgon, dock mådde jag hela tiden bra och var relativt smärtfri. 13.30 blev jag hämtad till avd 10, där mina kompisar låg. A mådde inte riktigt lika bra som K, då hon mått väldigt illa efter narkosen. Det var trevligt att vara på avd men långtråkigt. Blev hämtad av maken och tonåringen igårkväll, K åkte med hem. Sååå skööönt att sova i sin egen säng! Nu ska jag bara ta det lugnt, äta, vila försöka röra på mig och bli bra. Har egentligen två kalas att gå på, idag och i morgon, vet ej om jag orkar, svårt att sitta och jobbigt att stå och gå. Nu ska jag äta, igen. Återkommer. Över och ut.

fredag 8 januari 2010

Debatt: Mobbning är maktmissbruk

Är för arg för att skriva idag, läs detta istället, artikeln i sin helhet finns om du klickar här.

Ser du att en kollega mobbas är du delaktig i den processen. Man kan vara delaktig fast man är passiv. Att inte agera är också en handling, skriver Leif Kåvestad med erfarenhet av att känna sig utsatt på jobbet.

Mobbning och trakasserier på jobbet är ingen ovanlig företeelse, men något som både arbetskamrater och ansvariga ofta blundar för.

Men det är arbetsgivarens skyldighet att planera och organisera arbetet så att kränkande särbehandling förebyggs och informera om, att mobbning inte kan accepteras på arbetsplatsen.

I verksamheten ska det också finnas rutiner för hur mobbning ska hanteras. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter betonas särskilt att det ska utredas om orsaken beror på arbetets organisation och den som är utsatt ska snabbt få hjälp och stöd.

Bakgrunden till kränkande särbehandling beror vanligen på brister i organisationen, den interna informationen och ledarskapet. Olösta och långvariga problem skapar en psykisk belastning i arbetsgruppen och i dåliga arbetsmiljöer söker man syndabockar. Men den vanligaste mobbaren i arbetslivet är cheferna, som står för hälften av all mobbning.

Den som är utsatt för mobbning blir irriterad, stressad med fysisk ohälsa, ångest, depressioner och kan reagera aggressivt. Om den kränkande särbehandlingen inte omgående upphör och problemen på arbetsplatsen utreds och åtgärdas riskerar den som kränkts att symptomen permanentas i kroniska tillstånd.

Mobbning och trakasserier leder ofta till lång sjukfrånvaro. Genomsnittlig tid för fall anmälda 2001 var cirka 230 dagar. Självmord är inte heller ovanligt och man räknar med att 200-300 människor om året tar livet av sig på grund av mobbning.

Men det är inte bara den enskilde som drabbas. Produktiviteten sjunker på arbetsplatsen. Kritiken ökar gentemot arbetsgivaren med bristande förtroende och allmän känsla av osäkerhet. Samarbetsproblemen ökar, hög sjukfrånvaro och personalomsättningen ökar. När en syndabock försvinner söker man nya.

Några exempel på kränkande särbehandling är:

■förtal eller nedsvärtningar av en arbetstagare eller dennes familj,
■medvetet undanhållande av arbetsrelaterad information eller lämnande av felaktig sådan,
■medvetet saboterande eller försvårande av arbetets utförande,
■uppenbart förolämpande utfrysning, åsidosättande behandling, negligeringar av arbetstagaren,
■förföljelse i olika former, hot och skapande av rädsla, förnedringar t.ex. sexuella trakasserier,
■medvetna förolämpningar, överkritiskt eller negativt bemötande eller förhållningssätt, till exempel hån och ovänlighet,
■kontroll av arbetstagaren utan dennes vetskap och med skadande syfte,
■kränkande så kallade ”administrativa straffsanktioner” som plötsligt riktas mot enskild arbetstagare utan sakliga skäl, förklaringar eller försök att gemensamt lösa eventuella bakomliggande problem. Sanktionerna kan utgöras av till exempel omotiverat fråntagande av arbetsrum eller arbetsuppgifter, oförklarade omplaceringar eller övertidskrav, tydliga försvåranden vid behandling av ansökningar om utbildning, ledigheter, och liknande.
Ser man att någon är mobbad på arbetsplatsen är man delaktig i en process. Man kan vara delaktig fast man är passiv. Att inte agera är också en handling.

Verkar vara en trevlig arbetsplats, eller hur?! Som klippt och skuret från mitt jobb. Över och ut.

torsdag 7 januari 2010

aaaarrrrrgggggghhhhhhh

Tonåringen och jag har varit på MSE idag, hon har fått en ny dos av Remicade. Allt gick jättebra, men det är så lååååångtråååkigt att vänta innan vi blir hemsläppta. Själva medicineringen tar 2,5 timme och efter det så måste hon vara kvar för observation så att hon inte får några biverkningar. Hon har ju inte fått det hittills så varför skulle hon får det nu, brukar vi fråga oss. Men men, förstår att det är på det viset.

Sen tog vi bussen ner till stan och gick en sväng på Åhléns och Telia, där tonåringen fick en ny mobil. Att jag aldrig lär mig att säga nej. Men jag brukar tänka att "om jag inte får skämma bort henne, vem ska jag då skämma bort"? Tänkvärt eller hur?

En mycket sen lunch intogs på Nan Thai i Torshälla. Det fanns mat kvar på buffébordet så vi fick äta för lunchpris fast kl var efter 15. Änglar finns, jag vet!

Men jag är ilsken, ledsen och uppretad. Varför? Jo det ska jag tala om. Jag hade lagt in om semester i morgon och på måndag eftersom jag ska iväg och opereras på tisdag nästa vecka. Då ringer enhetschefen IDAG och säger att pga ärendespecifika orsaker måste jag komma in och jobba i morgon OCH på måndag. Jag fattar ingenting. Men jag ringde facket och pratade med dom och fick svaret att hon får inte göra såhär. Har jag blivit beviljad semester kan hon bara beordra in mig om Kommunhuset har brunnit ner eller om alla på plan 4 ligger i svininfluensa. Om jag vill så tar facket fighten, men, jag vet att om jag inte går till jobbet i morgon, trots att jag har rätten på min sida, kommer det att bli ett jäkla liv. Så vad gör jag?? Jo, jag böjer mig FAST jag vet att jag har rätten på min sida.



Nu ska jag ta och lugna ner mig så att jag inte drar på mig en hjärnblödning. Senare i kväll, närmare bestämt kl 20.00 på TV4+ ska jag titta på Big medicine, de ska visst visa en magsäcksoperation, huvaligen. Över och ut.

onsdag 6 januari 2010

seeeeg idag

Hade jättetrevligt igår! Vi var fem arbetskamrater som träffades och åt tacos och drack lite. Hur det gick till är ingen som vet men helt plötsligt var kl 03.20 och inte bara jag hade dubbelseende av för mycket rödvin OCH whiskey. Vi lyssnade på kents senaste skiva, Röd, säkert fyra ggr på raken. Den är så bra! Längtar verkligen till konserten 30 mars i Örebro. Systrarna och jag har skaffat biljetter och hotellrum.


Det här är en bild från kents spelning på Strömsholmen sommaren 2008. En kanonspelning!

Nu blir det inte mycket mer från mig idag, ska ta och ägna mig åt min favoritsysselsättning; att göra ingenting, gosa med katten och zappa. Över och ut.

tisdag 5 januari 2010

vänner

Ikväll ska jag träffa några från jobbet, vi ska äta tacos och dricka lite gott. Känns som att jag vill ha ett avslut med vännerna eftersom jag ska vara borta från jobbet i ca två månader efter min operation.

Jag är en kräsen vän, men har du fått mitt förtroende är jag din för livet. Om du inte håller måttet kan jag vara otroligt långsint och svårflörtad. Men jag försöker alltid att ge människor en andra chans även om det kan ta lång tid för mig att resa mig upp efter en riktig smäll. (Älskar att prata i metaforer.)

Vänner är alltså en viktig ingrediens i mitt liv. Både bokstavligt och bildligt talat. Serien "Vänner" är den absolut bästa serien som finns i detta universum och min favorit heter Chandler Bing.

Två av mina bästaste och allrakäraste vänner är mina två systrar. Systrar skapar band som är svåra att bryta. Vetskapen om att de alltid finns gör mig hel. Puss och kram till er, älskar er massor! Självklart har jag fler vänner men som jag skrev ovan; ni är de två som betyder allra mest.

Om jag "är i form" när jag kommer hem i kväll avlägger jag en rapport. Över och ut.

måndag 4 januari 2010

weeeeeeeee!

Syrran ringde och berättade att farmors brors goda man ringde och ville veta var vi ville ha vårt arv insatt! Det är ju så att vi ärvde inte bara efter farmor utan även efter farmors bror som dog dec 2008. Bouppteckningen efter honom var precis klar när farmor gick bort. Så på begravningen i mitten av november fick vi varsitt papper att skriva på så att utbetalningarna kunde skyndas på. Och nu är det dags! Längtar. Har ju varit sjukskriven med tonåringen och därefter 50 % av Kommunhälsan, så pengarna rullar ju inte in, om ni fattar.

Lillebror varit här och ätit igen så jag gjorde en lövbiffsgryta eftersom han älskar kött. Anledningen till att lillebror "ränner" här är att han hjälper maken att renovera en lägenhet i fastigheten, som han själv ska flytta in i när den är klar. Lillebror alltså, inte maken.

Fattar inte att maken orkar, han gick upp kl 03.00 inatt för att se svenska junior-ishockey-VM-laget förlora så att laget inte gick vidare. Lillebror kommenterade detta innan de gav sig av till fastigheten, "ja du, han har liksom ingen energi idag". Haha. Nä det ska alla veta att maken har en inbyggd ät- och sovklocka. Rubbas den av någon som helst anledning blir han lite kinkig. Fråga mig, jag vet hur han funkar efter 20 år ihop.

Idag har jag inte städat bort julgranen som jag tänkte, tonåringen och jag gick en promenad i stället och solen tittade på oss emellanåt. Riktigt skönt. Sen har ju kattan så himla roligt med alla kulorna, så den kan ju få stå ett tag till. Nästa jul lär vi få köpa nya julkulor eftersom kattan spelat bort de flesta.

Bestämde precis med min bonussyrras äldsta att jag följer med till Blue Lotus Tattoo i morgon. Har en tatuering som jag väldigt gärna skulle vilja ha mitt på ryggen. Här kommer en beskrivning av den; "The phoenix, which originally symbolized the sun and eternity, acquired in time the meaning of rebirth by overcoming difficulties (the phoenix is born young again after burning in the purifying fire).
Ivy, for its capacity of winning in time over the mighty oak is a symbol of perseverance.
The meaning of this tattoo can be seen as the possibility to overcome any diffuculty with perseverance, to be born again.
This tattoo is intended for the hip or for the outside of the calf."

Det känns som att jag har haft nog med motgångar de tre sista åren, därför har jag bestämt att 2010 blir mitt år!



(Tatueringen hittade jag på http://www.tattootribes.com)

Lika bra att fråga om hur det blir med en tatuering tex på ryggen när man går ner mycket i vikt. Ha det! Över och ut.

söndag 3 januari 2010

harry potter är som sagan om ringen fast för barn

Denna söndag har avnjutits i filmens tecken, närmare bestämt genom att titta på Harry Potter-boxen. Nu vet jag att mina ögon defintivt är fyrkantiga, jag känner det utan att behöva titta mig i spegeln. Tonåringen är mäkta imponerad av att jag äntligen fattat vem Voldemort är.

Nu när jag varit långledig har jag äntligen tagit mig tid till att surfa runt på Internet, det är ju helt fantastiskt vad man kan hitta. Jag älskar att leta billiga boenden och flygresor till fiktiva resor.

Syrran och jag har ärvt lite pengar efter vår farmor som ganska nyligen gick bort. Vi har bestämt att när cashen trillar in ska vi beställa en resa och åka dit näsan pekar. Ett favoritställe att längta till är Thailand. Var där över årsskiftet 2007-2008 och firade min 40-årsdag. Den bästa semestern jag haft. Solen, värmen, människorna, maten, kulturen, shoppingen. Allt.

Samtidigt som jag inte förstår varför vissa åker på semester till samma land, samma ort och hotell, år efter år, kan jag ändå tänka mig varför en del väljer att göra på detta sättet. Det blir lite av moment 22, jag vill åka tillbaka för att jag trivs men är samtidigt rädd att missa ett nytt resemål.

Här är en lista på resmål jag vill besöka;

1. New York
Storstädernas storstad?

2. Skottland
The Highlands, Sean Connery, say no more.

3. London
Kultur, shopping och allt annat engelskt säger väl allt?

4. Prag
Ska vara en av världens vackraste städer?

5. Rom
För historiens skull.

Listan ser ut såhär idag, men kan ändras, då låter jag er veta det. Har du en egen lista på något annat du vill dela med dig av, kan du väl lämna den här.

I morgon ska jag städa ut julgranen och alla tomtar. Stakar och stjärnor får hänga med ett tag till, tycker att skenet är så vackert.

Just ja, jag tittade ju på Stjärnorna på slottet igårkväll, det var Björn Ranelids dag. Han berättade om påhopp på honom som författare och person, som både han och hans familj tagit mycket hårt. Jag måste erkänna att jag inte har läst nån av hans böcker ännu. Men om hans böcker är lika fängslande som hans personlighet så måste dom vara bra. Återkommer om och när jag läst något av honom.

Nu räcker det för idag. Över och ut.

lördag 2 januari 2010

vad är det för dag idag?

Tonåringen och jag har vänt på dygnet.

Äkta maken la sig tidigt igår och när jag skulle lägga mig ville inte tonåringen "vara uppe själv". Sagt och gjort, maken väcks och får snällt gå och lägga sig i hennes säng och sova vidare. Tonåringen och jag kollade vidare på TV i sängen, busade med katten G och bläddrade i tidningar.

Kl 10 studsar hon ur sängen, vilket resulterar i att jag ligger och vänder och vrider mig och till slut ändå måste kravla mig ur sängen eftersom jag inte somnar om hur gärna jag än vill det. Nämen, vem har då somnat om på soffan? Jo, tonåringen, som har mage att inte vakna förrän tjugo i tolv.

Det som är trist idag är att jag känner mig inte riktigt 100 % kry. Det killar i näsan och halsen, jag nyser och det knastrar i öronen. Måste ju vara frisk till den 12:e januari, den första dagen på resten av mitt nya liv.

Bästaste systern A har varit här idag med mosters lilla hjärta. Hjärtat fyller ett år 13 januari, jag får fira henne när jag kommer hem. Vi fikade och hon hade med sig nybakade blåbärsmuffins, mums!

Maten har jag stått för idag, spaghetti och köttfärssås. Lillebror bjöd in sig själv, vilket han enligt mig ska göra oftare.

Annars har dagen gått och jag tycker väl att jag inte egentligen hunnit med något. Men men. Antar att jag hinner med det som jag absolut måste, det räcker för mig.

Nu ska jag koncentrera mig på Björn Ranelid på "Stjärnorna på slottet". Heippa!
Över och ut.

fredag 1 januari 2010

ja då var jag igång

Har funderat till och från ganska länge om jag skulle börja blogga. Tänker att det är ett bra tillfälle nu, nytt år, 2010, 1 januari, min födelsedag. Jag är född 05.54 på morgonen och min mamma sa att jag höll på mig, eftersom jag skulle ha varit född omkring Julafton 1967 och inte på Nyårsdagen 1968. Tänkte väl att det är bättre att vara först ut än nästan sist. I och för sig inte likt mig att vara först ut, men men.

Sen många år tillbaka firar jag inte min födelsedag idag utan har tvingats flytta firandet med anledning av den internationella pandemin "bakus smällus" som sprider sig över stora delar av jordklotet just på Nyårsdagen. Inte mig emot, jag får ju fina presenter av min gulliga familj och får även bestämma vad vi ska äta. Skönt att bli bortskämd ibland.

Min present fick jag i natt hos våra allra käraste vänner som vi firat Nyår med flera år i rad nu. En ny mobiltelefon, Sony Ericsson W995. Den svarta. Love it.



2010 är tänkt att bli mitt år. Mitt nya liv börjar nämligen 12 januari då jag ska göra en gastric bypass-operation i Nyköping. Vi är tre tjejer som ska opas samma dag, men vet inte i vilken ordning. Är du nyfiken på vad en gbp är och hur det går till så kan du använda min sökmotor här på sidan.

Har för första gången beställt pizza över nätet och fått den hemkörd. Helt ok. Är du hungrig kan du göra likadant på www.onlinepizza.se

Ok, det här var alltså mitt första avtryck i cyberrymden. Återkommer när jag har mer att berätta. Över och ut.